Nätterna avlar hans plåga,
Drömmarna matar hans låga,
Så han skriker men de hör honom inte.
Månen belyser hans ande,
Månen brinner hans själ,
Så hjärtat hamrar men väsendet lever inte.
Han går över ljuslösa dagar,
Han går under sorgliga stjärnor,
Medan himlarna gråter,
Medan gryningarna avlider.
Hans händer bryter emot vinden,
Tidens törnena flår honom.
Denna eld är kall,
Men den bränner.
Denna eld värmer inte,
Den skadar.
Denna eld är isande,
Men den förstör.